AI utmanar humanistisk forskning

– Det är jätteroligt att så många ville delta. Ämnet engagerar! Det är också en indikation på Huminfras betydelse för forskare inom digital och experimentell humaniora vilket bekräftas ytterligare av att vi har fått in många bidrag till den första Huminfra-konferensen som vi anordnar i januari 2024 i Göteborg, säger Marianne Gullberg, föreståndare för Huminfra och föreståndare för Humanistlaboratoriet vid Lunds universitet.

Programmet inleddes med att professor Geoffrey Rockwell , University of Alberta i Kanada, gav ett historiskt perspektiv på hur förmågan att föra en dialog har dominerat det vi människor inkluderar i intelligens-begreppet. Han presenterade också utvecklingen av AI som under 1960-talet tog ett stort kliv framåt när Joseph Weizenbaum skapade Eliza – en av de första chatbottarna. Eliza härmade användarnas samtalsmönster vilket framkallde en illusion av att systemet hade mänskliga egenskaper och bidrog till att begreppet The Eliza Effect myntades.

– Intelligens kan bedra genom imitation. Vi vet att systemen inte är mänskliga men de är så bra på att imitera oss att vi talar om dem i termer som vi skulle göra med en människa. Det innebär att vi tillskriver dem egenskaper som inte är motiverade eftersom det egentligen är ord som satts samman av datorer.

I ett efterföljande panelsamtal som modererades av teknik- och vetenskapshistorikern Mats Fridlund, medlem i Huminfras ledning och bitr. föreståndare för Göteborgs forskningsinfrastruktur för digital humaniora (GRIDH), gav fyra svenska forskare sina perspektiv på samspelet mellan humanistisk forskning och utvecklingen av AI-området.

– Vi har saknat en debatt i Sverige om utmaningarna med generativ AI för humanistisk forskning och kunskapsbildning så detta samtal blev en inspirerande startpunkt för denna diskussion. Detta var första men på inget vis sista ordet i frågan, säger Mats Fridlund.

En av panellisterna var Lovisa Brännstedt, forskare vid Lunds universitet och verksamhetsledare för tankesmedjan Humtank som jobbar för att stärka humanioras roll inom och utanför akademin.

– Vad innebär artificiell intelligens och vilka problem vill vi att artificiell intelligens ska lösa? Här kan humaniora bidra till att problematisera frågor som hur vi ska förstå och hantera samspelet med ny teknik, men det är en utmaning att få andra forskningsfält och även beslutsfattare att inse värdet av humanistisk forskning.

Panelen bestod av:

• Moderator: Mats Fridlund , Forskare och docent vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet. Bitr. föreståndare för GRIDH, Göteborgs universitet.
• Lovisa Brännstedt , Forskare vid institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds universitet. Verksamhetsledare för tankesmedjan Humtank.
• Eric Cullhed , Docent och universitetslektor i grekiska vid institutionen för lingvistik och filologi, Uppsala universitet
• Karin Danielsson , Docent vid institutionen för informatik, Umeå universitet. Föreståndare för Humlab, Umeå universitet.
• Maja Fjaestad , Docent i teknopolitik, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och tidigare statssekreterare på socialdepartementet. Senior advisor på AI Sweden.